Ozias Humphry (or Humphrey) (8 September 1742 -9 March 1810) was a leading English painter of portrait miniatures, later oils and pastels, of the 18th century. He was elected to the Royal Academy in 1791, and in 1792 he was appointed Portrait Painter in Crayons to the King. Born and schooled in Honiton, Devon, Humphrey was attracted by the gallery of casts opened by the Duke of Richmond and came to London to study art at Shipley's school. He also studied art in Bath (under Samuel Collins, taking over his practice in 1762); in Bath, he lodged with Thomas Linley. As a young artist, his talent was encouraged by Thomas Gainsborough and Sir Joshua Reynolds, among others. His problems with his sight, which ultimately led to blindness, began in the early 1770s and forced him to paint larger works in oils and pastel. He travelled to Italy in 1773 with his great friend George Romney, stopping en route at Knole, near Sevenoaks in Kent, where the Duke of Dorset commissioned several works from him. His stay in Italy lasted until 1777. On his return, his numerous subjects included George Stubbs (1777), fellow academician Dominic Serres, the chemist Joseph Priestley, and a portrait claimed to be of the teenage Jane Austen, from perhaps as early as 1790 (clothing styles suggest a later date), known as the "Rice" portrait after a later owner, though this has always been a controversial attribution of the sitter. This failed to reach its minimum estimate in a Christies auction in April 2007, and was withdrawn from sale. His pupils included John Opie. He compiled a fifty-page manuscript A Memoir of George Stubbs, based on what Stubbs had related to him; it is the only contemporary biography. This was edited and privately published in the 1870s and republished in 2005. He also knew William Blake and commissioned copies of some of his illustrated books. At least one of Blake's letters to him is a significant document for Blake's biographers.  Related Paintings of Ozias Humphry :. | Sewing Woman | Frieda and Diego Rivera | Venus Demanding Arms from Vulcan for Aeneas | Sword of Damocles | Primavera (mk36) |
Related Artists:
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Moore, Albert Joseph
English Classicist Painter, 1841-1893 He showed precocious artistic talent as a child and entered the Royal Academy Schools in London in 1858. His early work shows a Pre-Raphaelite influence common to his generation. The watercolour Study of an Ash Trunk (1857; Oxford, Ashmolean) is very Ruskinian in its precise handling of naturalistic detail. Moore made two visits abroad: in 1859 to France with the architect William Eden Nesfield and in the winter of 1862-3 to Rome with his brother John Collingham Moore. Elijah's Sacrifice (1863; exh. RA 1865; Bury St Edmunds, A.G.), one of Moore's earliest large-scale oil paintings, was executed while he was in Rome. Its biblical subject and sombre tone are typical of his output in the early 1860s and relate to the work of Ford Madox Brown and Edward Armitage.
FLINCK, Govert Teunisz.
Dutch painter (b. 1615, Kleve, d. 1660, Amsterdam).